Om att träna, verkligen träna

Tankar och funderingar om hur det ibland känns att vara elitidrottare.

Varvar ner efter dagens andra pass. 3 timmar på sadeln i ösregn och +7 grader.  Hormoner blandas med endorfiner och känslan av välbefinnande infinner sig. Förr nådde jag den känslan med 1 timmes löpning. Idag krävs minst 5 timmars träning. Whats up med det egentligen ?

Jag började träna mycket enligt mina mått mätt för 5 år sedan. Jag tränade givetvis mycket innan, men i stort sett från en dag till en annan insåg jag att det kommer aldrig att att nå de resultat jag hade satt upp i mitt eget huvud med ”att träna som mängden”. En god vän lärde mig detta och öppnade mina ögon för att våga träna mer.

Sen dess har det inte funnits någon spärr på hur mycket man vågat träna. Elitidrott handlar som bekant inte om hälsa, utan vill man bli bäst så får man offra lite. Jag har tränat många veckor över 30 timmar och någon vecka 40 timmar. Där kanske min gräns går i alla fall . Att göra detta kräver förutom en oerhörd planering  mycket mer tid än ett 7-4 jobb. Och nej jag skriver inte en statusuppdatering så fort jag tränat. Varför skulle jag ?

Midsommar spenderade jag och 2 kompisar 7 timmar i varierat väder på cykeln. Man måste gräva djupt i sig själv under sådana pass och tankar som man inte kan sätta fingret på uppstår. Att ställa sig upp 10 sek för att få göra en annan rörelse kan ibland kännas värt miljoner. Ibland blir russin ens bästa vän. Man måste ha gjort det, man måste ha varit där. I sitt tommaste  jag för att överhuvudtaget kunna uttala sig eller förstå vad som krävs av en elitcyklist  tillika elitidrottare. Må vara det fysiska, men det mentala. Vill ni veta, testa cykla 7 timmar eller spring på myr bombarderad med flugor 4 timmar för att på kvällen sedan åka 3 timmar rullskidor.

Just nu dricker jag dyrt rödvin, kanske inte så dyrt men i varje fall smakar dyrt. Tänker tillbaks på dagen, vad som gick lätt och vad som gick tungt. Vad jag kan göra för att optimera, men den tanken puttar jag åt sidan nu. Det enda som egentligen finns är att cykla mer. Benen och skallen kommer aldrig vänja sig vid att cykla +7 timmar , men det kan bli lite mindre smärtfritt om jag gör det nog många gånger.