På resande fot större delen av förra veckan! Befann mig i Sälen för att åka Skejtvasan ( 2 dagar före vanliga vasaloppet, halva sträckan och i fri teknik) men även för att jobba i Stadium tältet inför det "stora" Vasaloppet. Onsdag morgon kom jag till ett väldigt soligt och vackert Mora/Sälen, hann med ett 2 timmarspass i vasaloppspåren innan middagen.
Denna måltid bestod av helt annat innehåll än vad jag i vanliga fall föredrar, detta för att få den "boost" jag vill åt innan en sådan här tävling, med absolut fyllda glykogendepåer. Och nej , jag äter inte gröt varje morgon bara för att jag åker skidor. Men det finns ett talesätt som heter "Train low, race high" som jag tror väldigt mycket på och går ut på att inte äta förädlade spannmål, halvfabrikat och allmänt risiga och tveksamma produkter som kickar insulindepåerna långt mer än nödvändigt och naturligt. Dagarna innan käkade jag lite mer än vanligt, men framförallt lättsmälta kolhydratskällor som bröd,potatis,pasta samt vitargo bar . Torsdagen bestod av ett kort skejtpass i terrängen där vi bodde. Efter det åt jag bara och laddade med vila, promenad. På tävlingsmorgonen drack jag 1 flaska vitargo, och käkade väldigt lätt. Detta för att jag redan fyllt upp mina depåer och inte vill att magen ska behöva jobba med matsmältning under hårt arbete.
Starten går i Oxberg och vi var kring 800 startande i 45km klassen. Gott om bra motstånd från både svenskt och norskt håll. Förra året var vi en 12manna klunga som följdes åt hela vägen in till målet där allt avgjordes på en spurt och jag fick ge mig där. I år var målet att vara med hela vägen in och kunna dra upp en högre fart innan upploppet och ha någonting med pallplatserna att göra. Fick en bra start och la mig i tät med ett par norrmänn, dock märktes det ganska direkt att dessa hade pratat ihop sig om att hålla en hög fart redan från början och jag la mig därefter i rygg på dessa. Efter cirka 15 kilometer vände jag mig om och såg att vi bara var kring 10 pers som var med, hade riktigt bra skidor och inga som helst problem att följa med. Fick i mig dricka vid varje egen vätskekontroll ( tack far & Anders från Tärendö ) Fortsatt hög fart uppför Lundbäcksbackarna efter 17 kilometer när Calle Halvarsson gick upp och drog. Och helt utan förvarning så tvärstumnade mina ben och jag såg tätklungan dra ifrån med några meter. Väl uppe på krönet och vid första kontroll så slog dessa av på farten men jag var redan bränd i benen och kunde inte förmå att gå ikapp. Blev en ensam resa i dryga 2 mil innan jag blev ifattåkt av ett par grabbar som jag var alldeles för trött & stum för att ta rygg på. Slutade med en 15:e plats och långt ifrån som jag hade hoppats. Men med vetskapen att jag gjorde allt jag kunde för att vara med hela vägen till Mora. Vann gjorde Ted Amgren , tvåa Calle Halvarsson och trea var Ole Marius Bach.
Efter loppet käkade jag en banan, Vitargo bar samt drack Vitargo Electrolyte och åt en lunch bestående av kött, sallad & någon kolhydratskälla som jag var alldeles för trött för att komma ihåg vad den var. Tillbaka till Sälen och peppad på att jobba i Stadium tältet, gick bra och folk är verkligen inte köpsnåla dagarna innan :) På kvällen så fick jag en obehaglig frossa, och efter ett misslyckat försök att käka middag så insjuknade även jag i någon typ av aggressiv kräksjuka & feber som alla i stugan råkat ut för, nu även inklusive mig. Kunde inte jobba lördagen som sägs vara den absolut galnaste dagen där det kryllar med folk och det säljs galet mycket. Däremot fick jag uppleva Vsaloppstarten på plats söndag morgon, och det är verkligen inte likt någonting annat. Att se 15800, enormt blandade fysiker och filurer ge sig ut samtidigt är en grym upplevelse. Oerhört imponerande åkning av Jörgen Brink som lyckade komma igen på slutet och spurtslå 3 andra. En dag åker man det själv, får se när:)
Varför orkar du inte hänga med dom andra i täten? Är det inte bara att ligga i sugetoch bita ihop!
SvaraRadera